Den store sälfotografen

Bortsett från att ha fotat en fot till ett försäkringsärende, så var det här mitt mest udda uppdrag hitills:
-Att fota sälkött till en kokbok om-just det-säl!
Det ni ser på bilden är rökt sälkött med fin garnering av superduktiga kocken Susanne Jonsson.
Som ni ser så liknar det rostbiff till det yttre, men smaken ska enligt Susanne ligga någonstans mellan hare och fisk.

Ibland är det skönt att vara vegetarian.

I lingonskogen

Vi plockade lingon och blåbär i Sörmjöle i helgen. Ruben har här fångat sin ytterst modemedvetna far på bild, som sportar en svart Abhinanda-jacka. Ett idealiskt plagg för utflykter i skogens skafferi!

Jag idag

Budgivningen. Akt 4: "Besvikelsen"

(Vi var budgivare 5)

Det värsta inträffade. Efter att stugan hade passerat 450.000 kr så hade alla utom vi och en till spekulant hoppat av. Och den andra spekulanten var betydligt mer stadd vid kassa än oss. Vilket svin! Det satt inte i pengarna där inte.

Och vi är sjukt besvikna.

Budgivningen. Akt 3: "Skarpt läge"

Budgivningen. Akt 2: "Nervositet"

Vi diskuterar strategier. Ska vi höja i små. små steg och trötta ut de andra budgivarna, eller chockhöja priset så att de andra trillar av stolarna? Inte för att vi nyss vunnit på lotto, men i alla fall.

Och vi har fått ett lånelöfte.

Vår bankkontakt nagelforde oss (nagelförde, nagelfarade?) och gav oss efter ett rejält snörp på sina banktjänstekvinnoläppar tillåtelse att låna det belopp ("men inte en krona mer!") vi så ödmjukt efterfrågat.

Och vi tackar Swedbank för det.

Men, skulle det inte vara enklast om mäklaren bara med ens förstått att det var just vår familj som var mest lämpad att ta över detta underbara fritidshus?

Och vi önskar att mäklaren kunde ringa köparen och bara:

-"Du, jag har två köpare som verkar så sjukt trevliga. De har inrett hela huset i huvudet flera gånger om, de har köpt en fin 60-tals sportbåt i fantasin (och peppat lös på att hyra båtplats i hamnen och börja hänga med gubbarna i båtklubben!), de vet precis vilka möbler de ska leta efter på loppiset nere vid campingen och de har tänkt plocka blåbär på tomten och baka blåbärskakor varje dag. Deras barn skulle tydligen få en lekstuga inbyggd i förrådet, ja jag vet inte riktigt hur de hade tänkt sig just det men...i alla fall så är min rekommendation som mäklare att det bästa vore om den här fantastiska familjen fick köpa fastigheten till utgångspriset. Alltså ingen budgivning. Ja, du hörde rätt. Det var bara det jag vill säga."

Budgivningen. Akt 1: "Förväntan"

Vi ska bjuda på en sommarstuga.
Det är ett vackert litet hus, byggt 1909, det har kakelugn, vedspis, trägolv och en jättefin inredd vind.
Tomten är en sk "naturtomt", dvs. den är inte kuvad av mänsklig hand (och inte utomjordiska händer heller).
Det finns ett extremt mäktigt uthus/förråd med fyra meter i takhöjd där det finns massor av Ernst-potential.

Och vi älskar det.

Tyvärr så anser tydligen nio andra glädjedödare att de också älskar huset.
De kommer att göra allt för att för att fördyra vårt köp, och kanske rent av krossa vår bräckliga lilla dröm om ett eget sommarviste.

Och vi hatar dom.

Budgivningen börjar i morgon torsdag klockan 09.00. Vi har surfat runt på siter om budgivningens psykologi, "mäklarnas tio bästa tips", och så vidare tills ögonen blödde. Men i slutändan vet man ju inte om vi står emot någon rik knös med monokel, kråsskjorta och outömliga valutareserver.

Och vi är sjukt nervösa.