onsdag 8 augusti 2007

Budgivningen. Akt 2: "Nervositet"


Vi diskuterar strategier. Ska vi höja i små. små steg och trötta ut de andra budgivarna, eller chockhöja priset så att de andra trillar av stolarna? Inte för att vi nyss vunnit på lotto, men i alla fall.

Och vi har fått ett lånelöfte.

Vår bankkontakt nagelforde oss (nagelförde, nagelfarade?) och gav oss efter ett rejält snörp på sina banktjänstekvinnoläppar tillåtelse att låna det belopp ("men inte en krona mer!") vi så ödmjukt efterfrågat.

Och vi tackar Swedbank för det.

Men, skulle det inte vara enklast om mäklaren bara med ens förstått att det var just vår familj som var mest lämpad att ta över detta underbara fritidshus?

Och vi önskar att mäklaren kunde ringa köparen och bara:

-"Du, jag har två köpare som verkar så sjukt trevliga. De har inrett hela huset i huvudet flera gånger om, de har köpt en fin 60-tals sportbåt i fantasin (och peppat lös på att hyra båtplats i hamnen och börja hänga med gubbarna i båtklubben!), de vet precis vilka möbler de ska leta efter på loppiset nere vid campingen och de har tänkt plocka blåbär på tomten och baka blåbärskakor varje dag. Deras barn skulle tydligen få en lekstuga inbyggd i förrådet, ja jag vet inte riktigt hur de hade tänkt sig just det men...i alla fall så är min rekommendation som mäklare att det bästa vore om den här fantastiska familjen fick köpa fastigheten till utgångspriset. Alltså ingen budgivning. Ja, du hörde rätt. Det var bara det jag vill säga."

2 kommentarer:

physalis sa...

Hahaha, så sjukt roligt inlägg!

Anonym sa...

haha.. håller med Anna... funderar på vilka häxplaner som ni skulle kunna använda.. typ bjuda över mäklaren eller ennu bättre de som äger huset idag på gofika. Kan ju gå bra som smörjningsmetod. Lycka till iaf. //Fia