När Rubens hår hade torkat fick min självkänsla sig en liten törn. Man kan nog konstatera att jag inte ska sälja kameran och börja en ny bana som frisör. Lyckligtvis var Ruben helt obrydd om hur taggigt klippt hans gyllene lockar voro, men det gjorde ont inombords när jag såg hur jag vanställt min ende sons fagra hårsvall.
Så jag måste erkänna, jag gjorde det alla vuxna män gör när de hamnar i knipa: -ringde morsan.
Hon kom förbi med sin wurschting-sax och chefade upp Rubens frisyr på nolltid.
Förutom bannor om att jag aldrig mer skulle använda en papperssax till att klippa mina barns hår med, så fick vi wurschting-saxen! Succé!
Hoppas bara att jag lärt mig något av det här.
2 kommentarer:
ajajaj, det blev så illa ändå? Ser ju helt okej ut på bilden, men du har väl photoshoppat. Jag kan bara klippa synth-, och carlings-frisyrer, men om ruben skulle vara intresserad av en sån så kan jag ställa upp nästa gång.
Jag har inte photoshoppat frisyren. Det är morsans flinka fingrar som har varit framme. Om du kan klippa Carlingsfrisyrer så kan nog jag klippa...eh...Wear it Company (du vet som ligger i Postgången)-frisyrer.
Skicka en kommentar